Så där ja, nu har jag varit och bränt ett par mil gummi igen.

Igår kändes passet mycket bra. Jag kan inte sätta fingret på vad som var så bra för det var inget speciellt med det. Det bara kändes skönt helt enkelt. Inte ont någonstans, lätt i kroppen och inte ansträngande utan en skön stund på bandet. Närmare bestämt en 51 min och 30 sek lång skön stund på sträckan 10 km, 5:09 min/km.

Idag var känslan inte lika party, men jag lyckades iaf genomföra det planerade passet spm bestod av; 3 km lugn uppvärmning, intervaller: 4 x 1000 m, 2 min gåvila och 2.5 km nerjogg. Total med gåvilan blev det 10 km.

Intervall 1: 4:37
Intervall 2: 4:37
Intervall 3: 4:37
Intervall 4: 4:26

Imorgon får jag stå över att löpträna för jag kände av knät under passet idag, men en dag löpvila gör nog susen.

Vår vän Ante som var med oss till Thailand sist, har varit här och hälsat på sedan i torsdags. Han ska snart få skjuts till Landvetter och jag tänkte hoppa av i Partille som ligger på vägen och träna tills Johannes kommer tillbaka. Sen ska vi åka och storhandla, det var ett tag sedan och nu börjar det bli tomt i förråden.

Jag tränade inte i helgen. Jag hade faktiskt planerat in ett långpass igår, men vi drack drinkar i lördags och var bakis istöllet. Det kanske var lika bra så att jag inte går ut för hårt igen, det blev ändå 4 pass förra veckan. Om det känns bra så ska jag trappa upp med ett eller två pass och ett par mil till denna vecka.

Nu ska jag dricka kaffe och läsa klart nya nummret av Runners innan det bär av till gymmet. Det står faktiskt i en artikel att om man kan springa minst en mil i början av februari så hinner man träna upp sig för att klara av att springa ett marathon i juni. Jamen då så är saken biff.

Jag bestämde att försöka träna på den här veckan och om det inte fungerar så tänker jag lägga ner Stockholm Marathon. Göteborgsvarvet kan jag alltid jogga runt, även utan massor av pass i benen, men 4.2 mil finns inte en chans att jag klarar av utan att träna. 

Och jag ska inte ropa hej än, men jag tror bestämt att mitt knä börjar fungera som det ska igen. Först kändes det bra att springa en timme igår, sen kändes det bra efteråt (annar brukar jag inte kunna böja på det efter jag sprungit) och idag kunde jag för första gånger på flera månader springa två dagar i rad. Och det utan problem. Jag har faktiskt inte ont någonstans och när hände det sist liksom?

Jag sprang 5 km idag på strax under 25 minuter. Jag har ingen fart i kroppen över huvudtaget och fick kämpa för att hålla 5.00-tempo. I måndags lyckade jag hålla samma fart som idag och då sprang jag dubbelt så långt, idag hade jag inte orkat en ynka km till. Men jag tycker att banden på det nya gymmet i Partille är mycket tyngre att springa på än på Stig Center där jag var i måndags. Det kanske bara är psykiskt, eller så är de felkalibrerade på ett av gymmen.

Det spelar inte så stor roll, för snart kanske jag vågar ge mig ut och springa igen (det känns tryggare att springa på bandet och kliva av när man får ont istället för att hamna lång hemifrån och behöva gå hem).

Igår var det friidrott i stan och som de sportfånar vi är begav vi oss ut i snömodden för att beskåda tävlingarna. Startfälten var inte mycket att hurra för, roligast var väl att se Christian Olsson  göra comeback (igen?). Jag tror att han slutade fyra.

Kvällen höjdpunkt bjöd iaf Johannes på. Samsung hade nämligen en tävling där man kunde SMS:a in och gissa på rätt resultat. Johannes gissade på att Lena Berntsson skulle vinna 60m på 7.32, hon vann på tiden 7.36. Ganska nära alltså, så Johannes fick såklart upp hoppet och satt spänt och väntade på att telefonen skulle ringa så att de kunde meddela att han var vinnaren av en ny Samsungtelefon. Jag kunde såklart inte låta bli att reta honom så jag lånade Cissis telefon (han har inte hennes nr inlagt i boken) och ringde till Johannes. När han märkte att hans telefon ringde så blev han helt till sig och slängde iväg Tilda som satt i hans knä för att svara. Det var obetalbart att få se hans ansiktsuttryck, först när han trodde att han vunnit och sedan när han upptäckte att det var vi som ringde. Vi låg dubbelvikta och skrattade åt honom en lång stund efter. Stackarn.

11 km, 61:30 min, 5:35/km

Hej! Nu har jag varit och sprungit på bandet. Idag var det lättdistans på schemat och det är utan tvekan de lugna löppassen som jag gör sämst. Inte konstigt att jag blir utsliten när jag försöker att ligga på max av min kapacitet under varje pass. Det är bara det att det är så tråkigt att springa långt och långsamt på band, men idag hade jag bestämt mig för att verkligen ta det på allvar, så jag började på hastighet 10 (10 km/h) och efter två minuter ökade jag till 10.1, efter fyra minuter till 10.2 osv tills jag nådde nivå 11.5, sen gjorde jag samma procedur fast åt andra hållet tills jag hade sprungit 11 km. På så sätt kom jag aldrig under 5:10 tempo under hela passet. Men jag hade nog kunnat tagit det ändå lugnare, jag var rätt trött när jag klev av ändå. Jag hann inte äta någon frukost inann jag åkte hemifrån och springa på tom mage är inte riktigt min grej.

Men jag ska kompensera det nu med broccoligratäng - som jag hör och häpna - förberedde igår så det var bara att ställa in den i ugnen när jag nyss kom hem. Igår rensade jag nämligen kyl och frys inför att det är dags att åka och storhandla och samtidigt som jag gjorde det lagade jag iordning mat så att det räcker till helgen. Så nu är kylen och frysen fylld av mat som bara behöver värmas på (gratänger, pajer etc) och vi behöver inte handla förrens om några dagar. Ibland blir jag bara så imponerad av mig själv;) Och nu ska jag fortsätta i sann Houswife-anda och homestyla vardagsrummet nere. Jag började sätta upp de nya speglarna och gardinerna igår, men hann inte klart för vi åkte och såg på friidrott. Och nu är det lite för rörigt här hemma för min smak. Så det ska städas klart innan det är dags att jobba.

PS. Dagens knästatus: Faktiskt helt OK. Bästa dagen sen det började göra ont. Jippi!


Eftersom jag och Tilda fastnade framför Alfons Åberg innan förskolan i morse, blev det lite bråttom när vi såg vad klockan var och jag fick slänga på mig det första jag fick tag på i träningsgarderoben. Det resulterade i thigts och tröja från SOC. Tröjan som jag fick av mamma i julklapp är perfekt att använda som underställ när det är kallt ute, dock väldigt varm att springa inomhus med.

Gymmad och klar. Vi tog sovmorgon till 08.00 i morse sedan åkte jag direkt från förskolan till gymmet. Och när jag kom till gymmet så var jag nästan ensam där. Eftersom mitt knä såklart är fuckt up sen milen igår så fick jag stå och trampa en halvtimme på Crosstrainern istället. Och efter lite styrka på det så åkte jag hem.

Nu blir det lunch innan resten av dagens bestyr fortsätter.

Av alla timmar på dygnet lyckades jag hamna på gymmet när det var som mest folk och alla maskiner var upptagna. Snällt, som sig bör,  ställde jag mig såklart och väntade på att ett band skulle bli ledigt. Men tro på fan att när ett band blir tillgängligt så tränger sig en kille förbi och tar det. Ingen hyfs. Fast jag behövde bara vänta en kvart till (på den kvarten höll jag på att ångra mig x antal gånger och åka hem istl) för att få springa. En mil blev det. Under de första fem km gjorde det ont i knät, sen blev det faktiskt bättre och under den andra halvan kunde jag dra upp tempot i hyfsad fart och kroppen kändes betydligt lättare än förra veckan.


Förutom att jag har tränat idag så har jag tillsammans med Tilda bl a besiktigat bilen. Snacka om att känna sig bortkommen, jag kan nada om bilar. Men den gick igenom utan anmärkningar så det var bra. Bilprovningen ligger bredvid IKEA så vi åkte dit efteråt, kan påstå att jag känner mig betydligt mer hemma där. Jag köpte två stora speglar, nya gardiner och annat krams, sen åt vi middag på IKEA innan vi åkte till gymmet. Och nu ska en lång dag avslutas med pizza, ett varmt bad och Paradise Hotel.

Mysklädsel light.

Igår spenderade vi kvällen hos Danne och Cissi med middag, för mycket chips och Robinsonfinalen. Idag är det inte mycket inplanerat. Jag och Tilda har bäddat ner oss i soffan framför Australian Openfinalen (helgdagar har vi lovat Tilda ska vara jobbfria dagar) mellan Federer och Murray. Jag hoppas att matchen tar slut snart för jag måste åka och köpa en 5-årspresent till en pojke på gatan vars kalas börjar om ett par timmar.

Jag ä så trött i armarna så att jag knappt orkar knappa på tangentbordet, men jag ska ta mina sista krafter och skriva en uppdatering från dagen. Efter att den sista matchen var färdigspelad idag så lyckades Tilda övertala mig med hundögonen att vi skulle åka och till Lerumsbadet. Väl där, så träffade vi Beiron och Benny. Så det blev lek och plask tills vi var skrynkliga och sen bar det av direkt till gymmet.

Jag hann med ett "snabbdistanspass" innan BodyPumpen. 4 km på 19.03, 4:46/km, alltså lite för långsamt kanske för att få klassas som snabbdistans, men i snabbaste laget för mig som inte hade orkat springa en kilometer till. Inte kunnat heller för den delen pgr av knähelvetet, även om det kändes bättre idag. Pumpen gick iaf fint som snus, även om två månaders frånvaro gjorde sig påmint, därav mina trötta armar just nu. 100% träningsvärk imorgon.

Nu ska jag se ikapp Robinsonavsnittet som gick igår. Jag missade helt att de skulle visa alla kvarvarande avsnitt den här veckan och nu vet jag redan vem som blev utröstat igår eftersom dagens avsnitt började medans jag slog på TV:n nyss. Well, ilandsproblem.

Igår efter att vi jobbat klart så åkte jag på gymmet. Jag hade bokat in två pass; cykel 45 och S-Core 45. Jag fick skotta ut bilen innan jag åkte så cykelpasset missade jag med några minuter. Istället så ställde jag mig på bandet för att testa att springa. 1 km klarade jag, sedan fick jag byta till 25 min på crosstrainern innan coren började.

S-Core kan jag utan att överdriva påstå vara det tråkigaste passet jag någonsin ha varit på. Så nä, inge mer S-Core för mig, idag har jag bokat in mig på BodyPump istället. Det är ett säkert kort. Jag har inte varit på den nya releasen än, så det ska bli kul.

Men nu, back to work.

När man är inne i en intensiv arbetsperiod känns det verkligen som allt annat blir försummat. I lördags blev vi iaf bjuden på middag hos Benny och Annika och Benny som varit bartender lyckades tillochmed lura i oss några drinkar innan det var dags att knata hem och jobba. Fast det var faktiskt bara Johannes som satt sig och jobbade, jag hade varit vaken hela natten och dagen så drinkarna gjorde så att jag somnade gott i stället.

I söndags blev turen till IKEA av med de ovannämda. Jag och Johannes lyckades på nåt vis inte göra något galet impulsköp uatn höll oss till listan av saker som vi behövde. Och det var bara tråkiga saker såsom, doftljus, tvättkorg, papperskorg, klädhängare, stol till Tilda etc.

Annars har det verkligen inte hänt så mycket. Australian Open är inne på den andra veckan så matcherna blir färre och färre, men det går fortfarande att få ihop många timmar framför datorn. I eftermiddags när sista matchen var slut tog jag iaf tag i och städade undervåningen så nu skiner det här nere. Vi torkade allt från lister till skåp och dörrar, dammsög under alla möbler och moppade golven två gånger.

Och jag och Tilda var och kikade in det nya gymmet ikväll. Det var nytt och fräscht, men annars kan jag inte påstå att jag var överväldigad av det. Men jag testade bara löpbandet så jag kan väl inte yttra mig, det var iaf galet mycket folk där. Det verkade finnas många gruppträningssalar, så jag ska testa något pass imorgon. Springa tänker jag åtminstonde inte göra. 5 km fick jag ihop idag och det var med yttersta ansträgning. Det gick långsamt och ändå gjorde det ont och var skitjobbigt. Det känns som att jag har tappat allt - både kondition och styrka - som jag byggde upp under hösten och nu känner jag mig jättestressad eftersom jag ligger drygt två månader efter i plan och jag har ingen aning om hur jag ska lyckas ta igen det. Framförallt när jag har ett knä som säger ifrån efter 5 km. Det är såå nära att jag ger upp snart.

Detta kanske har varit den tråkigaste veckan ever. Jag har princip inte gjort annat än att jobbat långa pass och sovit. Jag kom på mig själv nyss med att endats ha varit utanför dörren vid de tillfällen då jag skjutsat och hämtat Tilda på förskolan.

Idag tror jag iaf att jag har en plan för dagen och den innefattar faktiskt annat än att bara sitta vid datorn. Jag läste nämligen en konversation på Facebook mellan Annika och Johannes och tydligen så ska vi ta med oss barnen på IKEA så de kan leka på Småland och sedan ska vi åka till gymmet där Annika är delägare och träna. Sound good to me. Jag behöver verkligen lämna huset några timmar.

Men först några timmar till framför burken och Australian Open.

Mina nya skor var nog en bra investering.

Jag hade inga förhoppningar när jag åkte till gymmet för att träna efter att ha lämnat Tilda på kalaset igår. Jag ställde mig på bandet och tänte att jag springer så längde det känns bra, vi första antyda till ont i knät så kliver jag av. Jag tänkte att 4 km i joggtempo är realistiskt. Men tänka sig att efter 8 km och 42 min kändes det fortfarande bra. Dock klev jag av där, jag övervägde att springa 2 km till men kom fram till att det är smartare att sluta innan det började göra ont. Och det var nog ganska klokt gjort, för jag hade lite känningar igår kväll, men inte alls i den utsräckning som jag brukar ha efter ett löppass.

Så nu ska det nog ordna sig om jag har tålamod och gör allting rätt. Jag tänkte träna idag också men inte löpning.

Hallå! Australian Open 2010 är nu igång så det är fortsatt nattarbete med andra ord.

Jag kommer att fösöka uppdatera min Betfairblogg så gott jag hinner för den som är intresserad.

Det är en ledig natt inatt, men eftersom jag sov hela jäkla dagen igår så är det omöjligt att sova just nu. Jag försökte faktiskt men jag gav upp och slog på en film istället.  Förövrigt så ägnades lördagskvällen åt att först se på Robinson och sen en drink hos Charlotte och Patric.

Jag sitter nu och funderar över hur jag ska spendera de sista timmarna innan det blir morgon. Tilda ska upp om några timmar för idag vankas det barnkalas på lekobuslandet och då ska jag skjutsa henne. Klockan 10.30 börjar det och vi måste hinna köpa en present till födelsedagskillen också. Jag tänkte passa på att träna och storhandla medans hon kalasar och sen får vi övernattningsgäster i form av Danne och Cissi. Såhär lät det när Johannes berättade det idag:

C: Har du bestämt något med Danne å Cissi i helgen?
J: Ja de kommer hit imorgon.
C: Jaha, kul!
J: De ska sova över här också, behöver ladda batteriet.
C: Batterierna? Haha. Vaddå, tror de att det är nått hälsohem vi bedriver?
J: Nä, alltså batteriet till bilen.
C: Jaha, trodde att de skulle komma hit och vila upp sig :) Hotell Tallkulla liksom...